inte jättemunter....

Nu är Nicolas över två månader och rännandet nere på BVC minskar äntligen... Denna veckan har faktiskt varken Jonte eller Nico några inbokade tider någonstans. Därimot Jag har varit både på "Uppföljningssamtal" på BVC och på efterkontroll på MVC. Inget besök var direkt toppen. MVC kollade ju mina värden och jag har väldigt lågt blodtryck som inte är farligt men lagom jobbigt att ständigt vara yr i bollen. Mitt blodvärde var oxå på tok för lågt så nu är det järntabletter som gäller igen... suck! Det positiva är att får jag ordning på blodvärdet så kanske tröttheten minskar och humöret stiger... (hoppas hoppas)

På BVC fick man fylla i en blankett med massa påstånden om hur man känner sig och har gjort sista veckan för de ska kunna upptäcka mammor som är deppiga... Jag var tydligen en av dem... Hon var inte riktigt nöjd med mitt resultat men jag är ju en fena på att prata mig ur saker och ting och lyckades övertyga henne att jag inte behöver gå och prata med någon... När skulle jag hinna det?? Dessutom så vet jag hur jag fungerar när jag ska prata med någon. Smilet åker på och jag bilr en "superkvinna" som klarar det mesta och allt är guld och gröna skogar... hmm, ja skogen är ju grön nu iaf =o)

Den svåra med att prata om sin "jobbiga vardag" är att allt som har varit inte är så jobbigt när man berättar om det i efterhand. Det är ju när man är mitt i ett skrikanfall som alla känslorna av frustration, oro, trötthet och förtvivlan öser över en. Efteråt känns det inte så farligt för då är det ju över. Ta bara förlossningen som ett exempel. Det finns inte en kvinna som ärligt kan säga att hennes förlossning var fantastisk. Det är ju när förlossningen är över och lyckoruset över det nya lilla livet kommer som det blir fantastinskt... Inte värkarbetet, smärtan och paniken som gärna kommer i samband med krystvärkarna... det är inte fantastiskt.

Nej, nu har jag gnällt färdigt!!
Nico fick godkänt på sin 2 mån-kontroll och är nu 62cm och väger 6445g. Läkaren hade sagt att han var väldigt stark och en välskapt fin kille. Såklart=o)
Jonte var superduktig hos tandläkaren!! Gapade så fort han kom innanför dörren och hade dessutom fina och hela tänder.

Ska lägga upp lite bilder senare från både min födelsedag och mina små utflykter med grabbarna =o)

GOD TORSDAG!!



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

skogsmamma

Dagbok och spridda tankar

RSS 2.0