Kanske skulle kicka igång denna igen :D

Nu är det lite dryg ett år sen som jag skrev nått här... Jag vet inte riktigt varför jag slutade... Har väl haft annat i huvudet antar jag ;-)



Dessa busarna t ex.. Har ju hänt så mkt så man har svårt att hänga me.
Jonathan har ju precis fyllt 6!!!!!! Och har haft sitt första barnkalas. Jösses säger jag bara.... Jag är glad att det är ett helt år till nästa gång. 11 ungar, inkl Jonte och Nico, som härjade på leklandet CyberZone i två timmar. Det resulterade i två plåster, några tårar, lite blåmärken och en fläskläpp.. 
Men alla ungarna var nöjda när de gick hem och Jonte var helt genomsvettig och glad. Så då måste det ju varit ett lyckat kalas!!

Jonathan har oxå börjat skolan... SKOLAN!! Det är ju helt galet. Åh hoppet från den trygga, skyddade världen på dagis till skolan är helt enormt. Plötsligt äter han i matsal där de tar maten själva, han åker skolbuss, har gympa på fredagar och duschar i skolan osv osv... Har blev så stor så fort!! Dessutom klarar han det galant, sånär som att han e dålig på att klä på sig ordentligt när han går ut... 

Nicolas har oxå klivit in i en ny värld, en värld utanför bebisriket. Han har utvecklats helt otroligt mkt sista tiden och dessutom slutat med blöjor. Även han har börjat på nytt ställe, blivit uppgraderad från småbarn till Trollstjärna och det märks så mkt i både tal och motorik. Han fyller dagarna med många skratt med sina funderingar och berättelser...

Nu kom jag på varför jag gillade att skriva här... Man reflekterar över det fina man har i sin vardag och mår lite bättre när man fått skryta om sina underbara barn... Det är ju höst nu och detta året har inte varit mitt år utan har känns tufft. Så höstdeppigheten har slagit till för länge sen och jag har svårt att se saker och ting positivt. Har en förmåga att sätta för höga krav på mig själv och när man inte lyckas uppfylla dem så hamnar jag i en riktigt jobbig "tycka-synd-om-mig-själv" svacka. Åh just nu tar jag mig inte upp, blir tokig.... Dansar inte ens längre...

Då gäller det att komma ihåg det fina man har och var jä*ligt tacksam att de finns!!










<3


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

skogsmamma

Dagbok och spridda tankar

RSS 2.0