En dag med lite saknad...

Idag är en sån dag när jag saknar hästlivet väääääääldigt mkt. Kanske lite extra för att solen skiner, det är plusgrader och inte en vindpust... perfekt ridväder. Känslan när man kommer tillbaka till stallet efter en tur i skogen går inte att beskriva. Harmonisk och glad är väl det närmsta jag kan komma. Och närheten och kärleken man får av dessa underbara djur. Nu hör det ju oxå till saken att mina hästar som jag har haft har, såklart, varit lite speciella. Jag drars ju till de djur som, på ett kreativt sätt, visar att de tänker mycket. Och det kan många intyga, att mina två stora kärlekar hade mycke verksamhet uppe i huvudet :0)
 

 
 
Denna goa kille var den sista jag hade. Ser ni att det faktiskt är Stefan som kör :0) 
Han är en travare som är bortplockad från banan av den enkla anledning att han ville inte tävla. Men det var HUR han visade att han inte ville som gorde att jag fastnade för honom. När han kom ut på travbanan la han sig ner med sulky och allt, kunde inte bli mer tydlig :0) Och det var också tydligt att det var själva tävlandet som han inte ville. Att köra honom utanför banan var inga som helst problem, som ni ser...
 
Nästa grej som jag föll för var att de kallade honom för "Torsten". Åh han såg verkligen ut som en Torsten. Som tävlingshäst hette han TT Krist, men för mig var han aldrig något annat än Torsten. 
Hans mamma dog när han var pytte så han är uppfödd på flaska, vilket gör att han är inte riktigt säker på om han är häst eller människa. Kunde ställa till det ibland, men oftast var det väldigt charmigt...
 
Ja, dessa djur. Vilka spår de sätter i hjärtat på en... Men jag kan ju glädjas åt att han lever och har det bra iaf.
Min första gosse lekte lite vilt i hagen en söndagförmiddag och trampade fel så kotleden sprängdes... Gick inte att göra någonting... En av de värsta dagarna i mitt liv...
 
Idag har jag det ganska lugnt och skönt här hemma. Barnen på dagis och jag är faktiskt helt utan några måsten!!! Inte illa... Ska äntligen ta den där längre rundan med Ronja som jag har velat så länge :0)
 
Ikväll blir det föräldramöte på Jontes avd och lilla Mamma kommer och är hos barnen så länge. Ska bli lite roligt att träffa de andra föräldrarna för det är en del som är nya för oss nu efter ihopslagningen. Ja, fröknarna är ju också nya för oss men dem har man ju träffat och pratat med vid lämning och hämtning.
 
Jahopp, nu börjar molnen dra ihop sig... lika bra man ger sig ut nu då...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 


2 år som Fru Grothe

 
Idag är det 2 år sedan vi, i hemlighet, sa ja till varandra :0) 
 
Då låg Nico i magen och vi var ganska övertygade om att han var en flicka... :0)
 
 
Denna helgen som varit har gått vääääldigt fort. I lördags var vi och handlade i samlad trupp, både i mataffär och byggaffär. Fick med oss isolering till övervåningen och på väg hem så plockade vi även upp vår trappa som låg nere hos pappa. Passade på med en fika där oxå ;0)
 
 
 
Det känns bra att ha trappan hemma. Även om den inte kommer upp fortare för att den ligger här så känns det ändå som om det är närmare till slutet på något sätt. 
 
Åh i söndags så fick jag vara med att bygga :0)
 
 
Vi delade ut barnen till Morfar och Ann som tog Jonte och till Farmor som tog Nico. Väldigt roligt att få vara lite delaktig där uppe även om jag inte är lika effektiv Stefan. Han gav mig "uppdrag-isolering" och jag kom en bit iaf medans han själv bankade reglar...
 
 
 
Sista tiden har det faktiskt blivit en del tillfällen för Stefan att bygga så nu står det inte still längre... Så skönt!! Lite då och lite då så är det snart dax för mig att tapetsera :D
 
Idag blir det till o städa, tvätta och handla... Denna årstiden är det inte kul med djur för städningen blir så otacksam. Man städar och städar och det syns inte. Katterna har ju egen ingång och de torkar INTE av sig om fötterna när de går in. Den store har istället dille på att kliva runt med sina blötgrusiga tassar på så många ställen som möjligt för att sedan sitta mitt på köksbordet och tvätta av sig allt skräp som fastnar i den långa pälsen... Inte roligt att komma upp på morgonen och behöva dammsuga köksbordet innan man kan äta frukost. Tur man klädde om kökssoffan i vaxdukstyg iaf... hyfsat lätt att torka av.
Men jag hittade på en arbetsuppgift till det gamla skrället så han gör nån nytta iaf... 
 
 
Chipsskålshållare!!
När han nu har sluta fånga möss så får man ju hitta på annat, lite lättare, arbete till honom :0)




November... Höst, nästan vinter... Brr

Det är nog inte många som har missat att inte gillar hösten vid det här laget ;-) 
Men jag kan inte låta bli att gnälla lite iaf.. KALLT BLÅSIGT MÖRKT REGNIGT
 
Så, då va det gjort!
 
Åh med tanke på min underbara inställning till hösten så är det ju tur att man har hund och barn som behöver komma ut :-) annars hade jag nog inte klivit ur pyamasen på hela hösten...
 
 
 
Sen får man ju erkänna att när väl alla jobbiga kläder e på och man har kommit upp i skogen, ja då e det ju ganska mysigt.
Nu när det har varit minusgrader så har ungarna haft extra kul med att hoppa sönder vattenpölar, kan låta våldsamt men är såååå mkt bättre än att sitta framför dumburken :-)
 
Det finns ju oxå, även om det är svårt att erkänna, några positiva och mysiga saker med hösten.
T ex, Halloween.. Nu firar vi inte som de gör i USA men lite pynt och ljus finns det allt i lilla huset. 
Lite rolig middagsmat kan man ju oxå trixa me.... Detta kom Svärmor med och det var både gott och roligt att äta :-)
 
 
Potatis och kyckling, läckert och gott..
 
En anna sak med hösten är min och Stefans Bröllopsdag :-) vi firar 2år som man och hustru nästa vecka.. Inte illa. Känns lite futtigt med 2år när man har ett 16årigt förhållande... Fast å andra sidan trodde jag inte att jag skulle få fira bröllopsdag alls. Vi skulle ju inte gifta oss, det var ju tramsigt ;-) Vi skulle inte ha några barn heller... absolut inte 2st... hehe, det blir inte alltid som man har tänkt sig
 
Ja de där ungarna, små komiker som kan får en att skratta, gråta och skälla inom loppet av ett par minuter. Oftast skratta faktiskt... fast igår visste jag inte om jag skulle skratta eller bli förnärmad...
Jag brukar skämta om att man känner sig som en hushållerska/tjänare här hemma ibland... Igår på morgonen, när jag försöker fixa och dona med tusen saker samtidigt, kommer Jonathan fram till mig och frågar: "När kommer maten som jag beställde?"  WHAT???? Vad hände med "Mamma, kan jag be och få..." ???
 
Ja, mina små gangstrar :-)
 



skogsmamma

Dagbok och spridda tankar

RSS 2.0