Inatt har Smulan lurat mig att det var dax att komma ut. Regelbudna sammandragningar mellan 01:00 - 03:00, var 10.e min gjorde att man satt ju bara och väntade på att det skulle öka så jag kunde ringa Mamma och väcka Stefan.... men nej då. Istället lugnade det ut och satte sig som en fruktansvärd värk i ryggen... suck. Så det där med sömn vet jag snart inte vad det är. Inte för att jag inbillar mig att jag ska få sova mer när Smulan är ute men då beror det förhoppningsvis inte på att jag har ont iaf utan att man åtminstone kan vila bekvämt de stunder som ges. Ja,ja, nog gnällt!

Nu ringde Mamma och sa att hon var på väg så jag ska försöka ta sats så jag kommer upp ur soffan och sätta på lite kaffe.